I dagens blogginlägg kan du läsa en intervju med allas vår David, utvecklare och skrivtolk hos oss.

Hej, David! Hur hittade du skrivtolkyrket?

Innan jag blev skrivtolk hade jag haft yrken som involverade arbete med kroppen. Jag ville känna att jag var mer än bara ett par armar och ben som släpade och bar saker. Jag hade en tanke om att jag ville fortsätta arbeta med kroppen men att också hitta ett jobb som jag kunde lägga ner min själ i snarare än förlora den. Det var så jag hade känt med mina tidigare yrken.

Där och då började jag kolla upp olika yrkesutbildningar. Jag gick in på någon sida på nätet med olika yrkesutbildningar och började på bokstaven A. 

När jag kom till bokstaven S såg jag skrivtolkutbildningen som hade en beskrivning i stil med “vill du jobba med språk, allmänbilda dig, arbeta i hela samhället, ha ett fritt jobb med varierande tider och styra din arbetsdag själv?”. Det lät som ett fritt, men utmanande jobb.

Jag hade hört talas skrivtolkning förut men var lite osäker på mitt minne så jag hörde av mig till tolkcentralen i Västerbotten. Jag kände direkt att jag hade hittat ett yrke som jag kunde bli bäst på och tänkte att jag hade rätt förutsättningar: jag kan skriva snabbt, jag är intresserad av språk och allmänbildning och jag vill ha ett fritt yrke. Där och då sökte jag utbildningen och kom in. 

I vissa sammanhang går det bra att skriva allt som sägs, men så fort det går snabbare eller blir svårare hade jag inget tolkminne att förlita mig på. Min väg framåt blev att bli säkrare på att tolka, vilket jag övade mycket på även på fritiden. 

När jag var färdig med utbildningen hade Skrivtolkning.se grundats och jag började jobba där. Det gick från 0-150 på nolltid, från att ha gått i skolan till att arbeta som tolk på heltid, i Stockholm. Jag tolkade i alla möjliga sammanhang, lärde mig hitta i Stockholm, lärde mig vilken typ av utrustning som fanns och fick massor av lärdomar och erfarenheter.

Vad är det bästa med jobbet? 

Tack vare jobbet har jag fått insyn i stora delar av hur samhället fungerar. Som tolk får jag följa med i samhällets alla arenor: vården, företag, politiska sammanhang, intresseorganisationer, utbildningar och så vidare. Jag har fått följa människors resor genom institutionerna och fått åka med som en neutral åskådare. Det hade jag nog inte fått tillgång till annars och det har varit en viktig del i yrket.

Med denna åskådarplats följer en respekt för dem som utövar olika funktioner i samhället. Jag har fått förståelse för vad som gör en läkare till en läkare och en jurist till en jurist och jag har fått uppleva hur de utmärker sig för sina roller i sitt sätt och agerande. Det har varit spännande att få vara med om.

Finns det något dåligt med jobbet? 

Det som är mindre bra med jobbet är att det kan vara svårt att släppa stressen efter en tung period. Arbetet i sig kräver ens fulla uppmärksamhet och mer därtill. Ibland är det svårt att hitta lugnet som behövs för att rensa skallen från alla intryck.

Det finns även strukturer i samhället som periodvis gör det utmanande att hitta återhämtning. Ett exempel är att många årsmöten tenderar att hållas under samma tidsperiod, vilket gör att det periodvis blir väldigt mycket kvällar och helger. Vården bokar ofta in patientbesök samma samma tider, nämligen mellan 13-15, tisdagar till torsdagar. Det innebär att vi vissa dagar i veckan får svårt att möta behovet fastän vi tekniskt sett hade klarat det om besöken varit mer utspridda över alla veckodagar.

Vad är det för företagskultur på skrivtolkning.se? 

Jag skulle säga att kulturen är kamratlig och att det råder mycket frihet under ansvar. Jag har fått prova många olika saker och har fått chansen att utveckla min kompetens längs vägen. Det finns en lyhördhet kring både hur saker ska göras och vad jag som anställd önskar att mitt arbete ska innehålla.

Hur länge har du arbetat i företaget? 

Drygt 6 år.

Har du någon annan roll – förutom att skrivtolka? 

Ja, jag utbildar och fortbildar andra skrivtolkar och jag sköter utveckling och drift av de olika tekniska lösningarna som vi använder i yrket. Jag hittar på egna lösningar och leder externa utvecklare i olika utvecklingsprojekt.

Hur jobbar du med utveckling och utbildning av skrivtolkar å ena sidan, och programvareutveckling å andra sidan?

Jag har samma förhållningssätt till skrivtolkning är som till programvareutveckling.
Jag börjar med att formulera vad problemet jag är ute efter att lösa är och bryter sen ner det till mindre byggstenar. Sen ser jag på hur en eventuell lösning skulle kunna se ut på ett praktiskt plan. På så vis kan jag utveckla varje del för sig.

Genom att utveckla de olika delarna var för sig utvecklas också helheten och man kan med tiden lägga till fler byggstenar. 

Du ska snart lämna oss och ta dig an nya utmaningar, vad är det du ska göra? 

Jag ska utbilda mig till systemutvecklare, eller programmerare. Under de senaste 2,5 åren har jag arbetat mer och mer med det inom företaget. Programmering är en form av problemlösning och det är den delen av jobbet jag tycker har varit roligast att jobba med.

Yrket som skrivtolk i sig handlar en hel del om problemlösning. Man ställs inför olika situationer varje dag och många situationer kan kräva unika lösningar som blir uppenbara först när man är på plats. Det kan handla både om praktisk men också språkmässig problemlösning för att se till så det blir en så bra tolkning som möjligt.

Vad tar du med dig från Skrivtolkning.se?

Genom yrket har jag utvecklat en förmåga att “lyssna överblickande” efter vad en person vill ha sagt snarare än vad den säger. Jag har även byggt upp ett självförtroende och fått lära mig att det är okej att misslyckas, det mesta går att lösa i efterhand. Jag tar med mig att det går att lämna saker vilande för att försöka på nytt vid ett senare tillfälle.

På Skrivtolkning.se så går det att – i samtal med sina kollegor – identifiera styrkor och svagheter, oavsett vilken del av arbetet man håller på med. När det samtalet fungerar som allra bäst sker en utveckling, både av en själv och av gruppen som jag tror är översättbar till alla sysselsättningar som man kan tänkas ägna sig åt framöver. Det tar jag med mig.

5 snabba

Bästa arbetsredskapet utöver dator och tangentbord?

Ryggsäcken

Favorittyp av uppdrag?

Återkommande universitetsuppdrag, där man får vara på samma utbildning över en längre tid. Det gör att man från tillfälle till tillfälle känner att man utför ett bättre och bättre jobb. Dessutom är det väldigt kul att få ta del av vad universiteten har att erbjuda och lära sig saker på vägen.

Mest kreativa tolklösning?

Distansportalen, det är en teknisk lösning som möjliggör distanstolkning där tolkarna inte behöver sitta på samma plats.

Favoritfrukt?

Mango

Dold talang?

Jag har absolut gehör.